Lösningen

Vårt liv är fyllt av utmaningar. Varje dag ställs vi inför nya svårigheter och problem som behöver lösas. Vi kämpar för att tillgodose våra grundläggande behov och för att bygga och bevara goda relationer. Samtidigt söker vi kärlek, acceptans, mening och ett djupare syfte med våra liv, men de sätt vi försöker fylla tomheten inom oss på leder ofta till nya problem i stället för verklig tillfredsställelse.

För att förstå lösningen behöver vi först förstå hur Gud skapade människan. Gud skapade oss för gemenskap med sig själv. Hans avsikt var att bo i oss och vara en levande och verksam del av våra liv. Planen var aldrig att vi ska leva med en inre tomhet som världen aldrig kan fylla.

Gud har därför gett varje människa en väg tillbaka till den gemenskap vi skapades för. Han erbjuder oss en verklig och personlig relation med sig själv.

Det här är berättelsen om människans problem och Guds lösning – de dåliga nyheterna och de goda nyheterna. Det här är evangeliet: budskapet om hur vi kan lära känna Gud personligen.

Människans djupaste längtan

Vi är skapade med en längtan efter att bli älskade och accepterade. Vi längtar också efter mening, trygghet och ett liv med ett bestående syfte. Att vi längtar efter dessa saker är inte fel – de är en del av hur Gud har skapat oss.

Ser man på människors liv blir det tydligt att mycket av det vi gör ytterst handlar om att tillfredsställa hjärtats djupaste behov. Ändå är det förvånansvärt få som verkligen upplever en djup och varaktig inre tillfredsställelse.

En del människor finner mening i sitt arbete, men många skulle egentligen vilja göra något annat och när man lyssnar till hur människor beskriver sina relationer hör man ofta en underton av besvikelse. Längtan efter kärlek och acceptans förblir ofta ouppfylld.

Det finns en djup tomhet inom oss alla, och den påverkar hur vi tänker, hur vi handlar och hur vi relaterar till andra människor.

De flesta försöker leva sina liv genom att söka det som ger glädje och undvika det som orsakar smärta. Ofta mäts livskvalitet i hur mycket bekvämlighet eller obehag man upplever. När allt känns bra säger vi att livet är gott, men när svårigheterna hopar sig försvinner känslan av tillfredsställelse.

Var och en av oss bär på en föreställning om hur livet borde vara, men verkligheten motsvarar sällan våra förväntningar. Skillnaden mellan våra drömmar och verkligheten kommer alltid att finnas så länge vi lever i en fallen värld. Våra egna beslut påverkar våra liv, men det gör också andra människors beslut.

Just den här spänning påminner oss om en viktig sanning: den djupa frid som vårt hjärta längtar efter kan aldrig hämtas från världen eller från andra människor. Ingen skapad verklighet kan ge oss det som endast Skaparen själv kan ge.

Tomheten i våra hjärtan driver oss ofta att handla på sätt som skadar både oss själva och andra. Vi kan ljuga för att bli omtyckta, vi kan hålla fast vid destruktiva relationer därför att vi längtar efter att känna oss älskade och när vi känner oss avvisade eller otillräckliga kan vi såra andra för att tillfälligt lindra vår egen smärta.

Det är lätt att döma människors handlingar. Betydligt svårare är det att se den inre kamp som ofta ligger bakom dem. Många bär på en djup tomhet som de inte själva förstår och därför inte heller vet hur de ska hantera.

Syndafallet – människans grundläggande problem

När Gud skapade människan gjorde han henne andligt levande.

Människans problem började kort efter att Adam och Eva hade skapats. Det som hände var inte en del av Guds ursprungliga plan, utan en följd av Adam och Evas egna val.

 I 1 Moseboken 2:7 står det “Då formade Herren Gud människan av stoft från marken och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse.” Uttrycket livsande beskriver mer än att människan fick fysisk livskraft. Uttrycket beskriver hur Gud gav henne del av sitt eget liv genom sin Ande. Det var Guds närvaro inom människan som gjorde henne till en levande person i ordets djupaste mening.

Det var just det här som skilde människan från alla andra levande varelser. Hon skapades för en nära gemenskap med sin Skapare. Guds Ande bodde i henne, vägledde henne och gjorde det möjligt för henne att leva i en personlig relation med Gud – en relation präglad av kärlek, närhet och fullständig acceptans.

Gud gav också människan ett uppdrag. Trädgården som han hade planterat gav hennes liv både mening och ansvar, men samtidigt satte han en gräns som visade att gemenskapen med honom byggde på förtroende och lydnad. “Av alla träd i lustgården får du fritt äta. Men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, för den dag du äter av det skall du döden dö.”
(1 Moseboken 2:16–17)

När vi sedan läser vidare i Första Moseboken ser vi hur Adam och Eva valde att bryta mot Guds befallning. De valde att tro på ormens lögn att de inte skulle dö, utan i stället bli som Gud genom att själva avgöra vad som var gott och ont. I det ögonblicket valde de att lita mer på skapelsen än på Skaparen. De förkastade Guds ord och tog emot den lögn som ormen erbjöd, men när man fortsätter läsa märker man att Adam inte föll död ner samma dag. Han levde i 930 år, arbetade, fick barn och levde ett långt liv. Så vad hände? Hade Gud fel?

Nej.

Den död Gud talade om var i första hand inte fysisk utan andlig. Den dag Adam och Eva åt av den förbjudna frukten dog de andligen. Guds Ande, som hade varit deras liv, lämnade dem. De blev fortfarande levande rent fysiskt, men den gemenskap med Gud som de hade skapats för var bruten och det här är Bibelns beskrivning av människans grundläggande problem.

Syndafallet handlade inte bara om en enskild olydig handling utan det handlar om att människan förlorade det liv som endast Gud kan ge. Den fysiska döden blev senare en följd av denna andliga död, men det var den andliga skilsmässan från Gud som var den verkliga tragedin.

Från den dagen föds varje människa in i världen i Adams avbild, inte längre i den gemenskap med Gud som Adam en gång hade haft (1 Mos. 5:1–3). Vi föds därför andligt döda eftersom vi inte längre har Guds Ande boende inom oss.

Det är därför våra liv präglas av en djup känsla av tomhet. Vi försöker fylla den med relationer, framgång, ägodelar, upplevelser eller prestationer, men ingenting av detta kan ge det som saknas. Vi känner att något fattas därför att något verkligen fattas. Det som saknas är Guds egen närvaro.

Gud skapade människan på ett sådant sätt att endast han själv kan fylla hennes innersta. Han skapade ett rum i människans ande som var avsett för honom ensam. Därför kan varken någon människa, någon relation eller någon framgång fullt ut tillfredsställa vårt hjärtas djupaste behov.

Vi kan uppskatta kärleken från människor omkring oss. Vi kan finna glädje i familj, vänskap och gemenskap, men den fullkomliga kärlek och den fullständiga acceptans som vårt hjärta längtar efter kan endast komma från vår Skapare. Vi kan absolut finna mening genom arbete, studier eller engagemang för sådant vi brinner för, men det finns inget högre syfte än att få vara delaktig i det Gud gör i världen.

Det är när vi först överlåter oss åt honom som vi kan börja erfara den fullhet som vi skapades för.

Den verkliga lösningen på människans problem är därför inte först och främst bättre omständigheter utan den verkliga lösningen är att bli andligt levandegjord genom den Helige Andes närvaro och att åter leva i den personliga gemenskap med Gud som människan ursprungligen skapades för.

Guds lösning – Jesus Kristus

Gud lämnade inte människan åt sitt öde. Istället beslutade Gud själv att återställa det som gick förlorat genom Adam och Evas beslut och det gjorde han genom att han själv träda in i människans värld. I Jesus Kristus blev Gud människa för att lösa det problem som syndafallet hade skapat.

Jesu uppdrag var större än att bara ge människor god undervisning eller visa hur man lever ett moraliskt liv. Jesus kom för att återupprätta den brutna gemenskapen mellan Gud och människan och det innebar att två problem måste lösas. Det första var synden och det andra var den andliga döden. Gud löste båda genom Jesus Kristus.

Genom Jesus död på korset öppnades vägen till fullständig förlåtelse och genom hans uppståndelse blev det möjligt för människan att åter ta emot den Helige Ande och få nytt liv. Den Helige Ande ges inte som en belöning för ett gott liv eller som resultatet av mänskliga ansträngningar. Den Helige Ande är Guds fria gåva till alla som sätter sin tro till Jesus Kristus. “Men gåvan är inte som överträdelsen. Om de många dog genom en enda människas överträdelse, så har Guds nåd och gåvan genom den ende människan Jesus Kristus i ännu rikare mått kommit de många till del…” (Romarbrevet 5:15–19)

Paulus visar här kontrasten mellan Adam och Kristus.

Genom en människas olydnad (Adams) kom synden och döden in i världen.
Genom en människas lydnad (Kristus) kom rättfärdighet och liv.

Adam blev den människa genom vilken döden spreds till alla.
Jesus blev den människa genom vilken Gud erbjuder liv åt alla.

Evangeliet – de dåliga och de goda nyheterna

Evangeliet består av både dåliga och goda nyheter.

De dåliga nyheterna är att människan genom synden har skilts från Gud och därför är andligt död.
De goda nyheterna är att Gud själv har gjort allt som krävs för att återupprätta den relation som gick förlorad. Om vi inte förstår problemet blir lösningen lätt innehållslös.

Att säga att “Jesus är svaret” betyder väldigt lite om man inte först vet vilken fråga Jesus besvarar. Jesus kom inte enbart för att förbättra människans liv utan han kom för att ge liv åt människor som var andligt döda så låt oss använder en enkel bild.

Föreställ dig en människa som dör av en allvarlig sjukdom. Om sjukdomen botas efter att personen redan har dött har man visserligen löst ett problem, men personen är fortfarande död. Om personen däremot väcks upp till liv utan att sjukdomen först botas kommer sjukdomen snart att döda honom igen. För att verkligen lösa situationen måste båda problemen undanröjas. Först måste sjukdomen botas. Sedan måste den döde få liv. Det är precis det Gud gjorde genom Jesus.

Genom korset tog han bort syndens skuld och genom uppståndelsen öppnade han vägen till ett nytt liv genom den Helige Ande. Det är därför evangeliet handlar om både förlåtelse och nytt liv.

Den kristna tron handlar inte bara om att få sina synder förlåtna utan den kristna tron handlar också om att Gud åter flyttar in i människan genom sin Ande. Det är först då människan blir den hon skapades att vara. “Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser…” (2 Korinthierbrevet 5:18–19)

Korset förändrade människans ställning inför Gud vilket innebar att våra synder inte längre hålls emot oss. “Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.”
(1 Johannesbrevet 2:2)

Uppståndelsen förändrade också människans möjlighet att leva i gemenskap med Gud. Det som skedde var att när Jesus återvände till Fadern sände han den Helige Ande till dem som tror. “Men jag säger er sanningen: Det är för ert bästa som jag går bort. Om jag inte går bort kommer Hjälparen inte till er. Men när jag går bort ska jag sända honom till er.” (Johannes 16:7)

Detta är evangeliets fullhet.

Kristus dog för våra synder.
Kristus uppstod för att ge oss liv.

Genom tron på honom får människan både förlåtelse och den Helige Andes närvaro.

Det är därför Paulus kan skriva “Också er har han gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder.”(Efesierbrevet 2:1)

Att födas på nytt

Om du ännu inte har satt din tro till evangeliet vet du nu att Gud redan har gjort det som behövs för att återupprätta gemenskapen med dig.

Genom Jesu död har syndens hinder i ditt liv undanröjts och Gud erbjuder dig fullständig förlåtelse. Han håller inte längre dina synder emot dig. Inte nog med det han erbjuder dig också den största av alla gåvor – sin egen Helige Ande. Tar du emot honom blir du andligt levande och upptas i Guds familj som hans barn. Det är detta som är innebörden av att födas på nytt. “Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. Var inte förvånade över att jag sade att ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus men vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av Anden.” (Johannes 3:6–8)

Att överlåta sig åt det nya förbundet och sätta sin tillit till evangeliet är början på ett nytt liv – ett liv som aldrig tar slut för Gud har lovat att vara med sitt folk för alltid. När synden är förlåten finns det inte längre något som skiljer den som tror från Gud på det sätt som synden en gång gjorde. Den Helige Ande kommer inte som en tillfällig gäst. Han kommer för att bo i den människa som har tagit emot Kristus.

Att lära känna Gud
Den kristna tron handlar inte bara om att tro vissa sanningar. Den kristna tron handlar om att lära känna Gud. Ingen människa kan lära någon annan hur en sådan relation ser ut i detalj. Men den som har kommit till tro kan vittna om att Gud verkligen talar till sitt folk. Gud leder, uppmuntrar, undervisar och formar oss genom sin Helige Ande.

Därför kan jag inte lära dig hur du ska lära känna Gud. Men jag kan vittna om att han talar till vår ande, och därifrån till vårt sinne och vårt hjärta. Han har visat mig sådant som jag aldrig hade kunnat tänka ut på egen hand.

Bibeln den naturliga utgångspunkten för varje människa som vill lära känna Gud. Det är genom det Gud redan har uppenbarat i sitt Ord, Bibeln, som vi lär känna hans hjärta, hans vilja och hans karaktär. “Ingen känner Guds tankar utom Guds Ande. Men vi har inte fått världens ande utan den Ande som kommer från Gud, för att vi ska förstå vad Gud i sin nåd har gett oss.”
(1 Korinthierbrevet 2:11–12)

Gud söker människor
Gud är inte avlägsen eller passiv. Han är ständigt verksam i sin skapelse och söker människor som vill lära känna honom samtidigt som han aldrig tvingar sig på någon. Han har gett varje människa friheten att antingen ta emot honom eller förkasta honom. Det finns tillräckligt med tecken på Guds existens för den som uppriktigt söker honom samtidigt som Gud har gjort det möjligt även för den som inte vill tro att bortförklara dessa tecken. På så sätt blir människans hjärta avslöjat för den som verkligen vill lära känna Gud kommer att söka honom och den som söker honom kommer också att finna honom.

Människans ande – Herrens lykta
Jag vill peka på ett bibelord som sammanfattar människans skapelse på ett mycket speciellt sätt.

“Människans ande är Herrens lykta; den utforskar hela hennes innersta.”(Ordspråksboken 20:27)
Människans ande skapades för att vara den plats där Gud själv bor. Vi skapades inte för att leva oberoende av honom utan i ett ständigt beroende av hans närvaro och det är så Gud har tänkt att människan ska fungera.

Låt mig förklara detta genom att använda några vardagliga bilder.

En glödlampa är konstruerad för att lysa, men utan elektricitet spelar det ingen roll hur välbyggd lampan är – den kan ändå inte fylla sitt syfte.

En penna behöver bläck, men utan bläck blir det ingen text.

En bil behöver bränsle. Om bilen saknar bränsle kan man visserligen skjuta den framför sig, men det är inte så den är avsedd att fungera.

På samma sätt behöver människan den Helige Ande. Utan den Helige Ande försöker vi leva med vår egen kraft. Vi anstränger oss, kämpar och utvecklar allt bättre metoder för att få livet att fungera, men vi lever fortfarande utan det liv som Gud skapade oss för. Det här är tyvärr en beskrivning av många kristnas liv.

När evangeliet reduceras till regler, principer och tekniker för ett bättre liv riskerar man att missa dess kärna eftersom den kristna tron handlar inte först och främst om att bli bättre på att leva utan den kristna tron handlar om att Gud själv ger liv åt människan och återupprättar gemenskapen med henne. När detta blir utgångspunkten förändras också hela det kristna livet. Då handlar det inte längre om att “skjuta bilen” lite effektivare utan då handlar det om att motorn har fått liv.

Att söka Guds hjärta
I den bibliska världen var lampan en oumbärlig del av hemmet. För att ge ljus behövde den fyllas med olja för utan oljan var den värdelös, hur vackert utformad den än var. På samma sätt beskriver Ordspråksboken människans ande som Herrens lykta. Gud skapade vår ande för att den skulle fyllas av hans närvaro. Det är genom den Helige Ande som vi får ljus att se både oss själva och Gud klarare. När Ordspråksboken talar om att utforska människans innersta visar den också på något djupare: Gud inbjuder oss att söka hans hjärta på samma sätt som någon noggrant söker igenom sitt hem efter en dyrbar skatt. På det sättet vill Gud att vi ska söka de rikedomar som finns hos honom – de sanningar som ger verkligt liv, vishet och glädje.
Det här säger något väldigt viktigt om vem Gud är. Han vill bli känd. Han har inte dolt sig därför att han inte vill bli funnen. Tvärtom har han skapat människan för gemenskap med sig själv. Men han tvingar sig inte på någon. Han uppenbarar sig för den som uppriktigt söker honom.

Den som väljer att avvisa Gud kommer därför aldrig att förstå det syfte som livet ytterst handlar om. Hjärtat kommer att fortsätta söka efter något som ingenting i den skapade världen kan ge för det är först när Gud själv fyller människans innersta som hon finner den frid och den fullhet som hon skapades för. Då börjar också människans livslång upptäcktsresa in i Guds hjärta. Det är då som gemenskapen mellan Gud och människan inte bara blir verklig – den blir också evig.

En personlig reflektion
Den förståelse av evangeliet som jag har presenterats här är inte särskilt vanlig. Under årens lopp har jag besökt många församlingar runt om i världen och samtalat med ett stort antal människor om den kristna tron. En fråga har återkommit gång på gång: Hur skulle du beskriva evangeliet?

Jag har aldrig ställt frågan för att sätta någon på prov eller för att visa att jag själv sitter inne med alla svar utan tvärtom har den varit en uppriktig inbjudan till samtal och svaren jag fått har berättat mycket om hur en människa förstår Gud och hans frälsning. Bland dem jag mött har det funnits människor som har haft en tydlig och genomtänkt förståelse av evangeliet, men jag har också mött många som haft svårt att förklara vad evangeliet egentligen innebär eller som blandat samman evangeliet med andra läror. Enligt min erfarenhet finns det dessutom många troende som verkligen har förstått Guds nåd, men som samtidigt bär på föreställningar som gör det svårt att vila i den fullständiga förlåtelse som Kristus har vunnit genom sitt kors.

Förlåtelsens betydelse
Förlåtelsen är grunden för frälsningen och det är därför Kristi verk på korset gör det möjligt för den Helige Ande att bo i den troende utan att någonsin lämna honom. När vi verkligen förstår att Gud har förlåtit oss blir vi också fria att förlåta andra.

I inlägget Förlåtelse utvecklar jag just förlåtelsens betydelse ytterligare. Där beskriver jag hur den troende kan vila i Guds fullständiga förlåtelse och övervinna de hinder som ofta gör det svårt att ta emot den fullt ut. Lösningen har varit en introduktion till evangeliet – till vad Gud har gjort genom Jesus Kristus och till det nya liv som erbjuds varje människa genom den Helige Ande.

Avslutning
Gud skapade människan för gemenskap med sig själv. Den gemenskapen gick förlorad genom syndafallet, men återupprättades genom Jesus Kristus. På korset tog Kristus bort syndens skuld och genom sin uppståndelse öppnade han vägen till ett nytt liv.

Den som sätter sin tro till honom får inte bara syndernas förlåtelse, utan också den Helige Ande som en gåva. Det är därför evangeliet inte bara ett budskap om vad Gud har gjort för människan. Det är också budskapet om vad Gud vill göra i människan.

Det är början på ett nytt liv – ett liv i gemenskap med Gud som börjar här och nu och fortsätter i evighet.

________________________________________________________________________________

Det här som jag översatt är ursprungligen tre häften; En ny början, Lösningen och Förlåtelsen.

Originalen är skrivet av Aaron Budjen (livinggodministries.net) och kan beställas av honom via hans hemsida. Det jag har gjort, med hans godkännande, är att skriva om dem till svenska så gott jag kunnat. De handlar om varför Guds uppenbarelse behöver få en plats i våra liv.